Windsor Castle

Windsor Castle är Storbritanniens största slott och ett av landets mest välkända, beläget strax väster om London vid staden Windsor i grevskapet Berkshire. Windsor Castle är det äldsta kontinuerligt bebodda kungliga slottet i Europa, i kontinuerligt bruk som kungligt residens för Englands monarker från Henrik I på 1100-talet till Unionsakterna 1707, och därefter för Storbritanniens monarker. Windsor Castle är även världens största bebodda slott/borg.

Innanför slottsmurarna ligger Saint George’s Chapel där flera monarker ligger begravda och där Strumpebandsorden, grundad av Edvard III år 1348, brukar hålla sina årliga ceremonier. Saint George (Sankt Göran på svenska) är Englands skyddshelgon (nationalhelgon).

Windsor Castle är ett av den brittiska monarkens officiella residens. De andra är Buckingham Palace (London), Saint James’s Palace (London), Holyrood Palace i Edinburgh och Hillsborough Castle på Nordirland. Windsor Castle ägs däremot inte personligen av kung Charles III, till skillnad från Sandringham House och Balmoral Castle som är hans privategendom.

Kronologi

Slottet började uppföras av Vilhelm Erövraren, efter hans lyckade invasion av England år 1066, och blev kungligt residens för hans son Henrik I. Det välbekanta Runda tornet härstammar från denna tidiga, normandiska period. Slottet har sedan byggts ut genom århundradena, inte minst under 1800-talet.

Medeltiden

Ursprungligen använde kungen slottet som fästning under oroligheter, så som under år 1110. Däremot var Windsor Castle till en början inte kungafamiljens huvudsakliga bostad. Henrik I:s andra bröllop ägde dock rum på slottet 1121.