Wales

Wales (kymriska: Cymru) är en delvis självstyrande riksdel (constituent country) i Storbritannien. Wales (med 8,5 procent av ytan och 5 procent av befolkningen) är större än Nordirland, men utgör den minsta riksdelen på ön Storbritannien (alltså mindre än England och Skottland). Omkring 20,5 procent av alla walesare i Wales talar kymriska som modersmål. Särskilt stark är kymriskan i Gwynedd och Wales övriga norra och nordvästra delar.

Namn

Det engelska namnet Wales kommer från det germanska ordet walha, som betyder främling eller utlänning. Samma rot finns i Vallonien, Valakiet, Cornwall och rotvälska. Det kymriska namnet Cymru betyder landsmän och användes av de britanniska stammarna som namn för sig själva. En del engelska grevskap, som det historiska Cumberland och det ceremoniella Cumbria (där den brittiska folkstammen tidigare levde), är således besläktade med denna benämning.

Historia

Wales har bebotts av människor i minst 29 000 år. Istidens glaciärer drog sig tillbaka 10 000 – 8 000  f.Kr. Därefter följde kontinuerlig mänsklig bosättning, först genom mesolitiska jägare och samlare och från 4 000 f.Kr. av bofasta jordbrukare. Många megalitiska monument är kända.

Vid tiden för den romerska invasionen av Storbritannien bestod det som idag är Wales av de britanniska (keltiska) stammarna deceangli, ordovikerna, cornovii, demetae och silurerna. Rom ockuperade hela eller delar av nuvarande Wales under perioden 48 e.Kr. till 383 e.Kr. Området var då införlivat i den romerska provinsen Britannia.

Under de följande 900 åren (383 e.Kr. till 1282 e.Kr.) bestod Wales mestadels av några fria kungadömen. Därefter införlivades Wales med det framväxande England.