The Everly Brothers

The Everly Brothers var en amerikansk rock'n'roll-duo bestående av bröderna Don (1937–2021) och Phil Everly (1939–2014). The Everly Brothers invaldes i Rock and Roll Hall of Fame under det första intagningsåret 1986.

Bröderna blev tidigt musikintresserade då de växte upp i en musikalisk familj med en gitarrist till far, och dök först upp på radio där de sjöng tillsammans med sin pappa Ike Everly och mamma Margaret Everly som "The Everly Family" redan på 1940-talet. När bröderna fortfarande gick i gymnasiet fick de uppmärksamhet från framstående Nashville-musiker som Chet Atkins, som började marknadsföra dem nationellt.

1957 kom deras första riktiga hit "Bye Bye Love" (#2) och under det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet kom hits som "Wake up Little Susie" (#1), "All I have To Do Is Dream" (#1), "Bird Dog" (#1), "Problems" (#2), "Cathy's Clown" (#1) och "Crying In The Rain" (#6). Siffrorna inom parentes härrör sig från den amerikanska Billboard-listan.

I juli 1973 var bägge bröderna trötta på varandra och gick skilda vägar under tio år. Brödernas respektive solokarriärer gick dock inte hem bland publiken, förutom Phil Everly-singeln "She Means Nothing To Me" som med draghjälp av Cliff Richard nådde nionde plats på Englands-listan 1983.

Den 23 september 1983 hölls en återföreningskonsert i Royal Albert Hall i London. Året därefter gavs studioalbumet EB84 ut, producerat av Dave Edmunds och med specialskrivna låtar av bland andra Paul McCartney och Jeff Lynne. 1985 kom albumet Born Yesterday, även det producerat av Edmunds. Efter albumet Some Hearts... 1988 har de bara ägnat sig åt att turnera. 1990 fick den norska popgruppen A-ha en större hit med en cover på Everly Brothers-låten "Crying in the Rain". 1976 nådde gruppen Nazareth plats 8 på Billboard Hot 100 med låten "Love Hurts".