Sture Bergwall

Sture Ragnar Bergwall, även känd som Thomas Quick, ett namn han bar 1992–2002, och Sätermannen, född 26 april 1950 i stadsdelen Källviken i Falun, är en svensk man som mellan 1994 och 2001 dömdes för ett flertal mord utan att några vittnen eller tekniska bevis direkt bundit honom till brotten. Han erkände ett trettiotal mord som skulle ha begåtts i Sverige, Norge, Danmark och Finland mellan år 1964 och 1993, och dömdes för åtta av dem. Sedan 2013 är han dock frikänd från dem. Bergwall hade tidigare lagförts för andra grova våldsbrott såsom grovt rån, sexualbrott mot barn och försök till dråp och hade sedan tonåren varit under psykiatrisk behandling.

I en dokumentärfilm av Hannes Råstam och Jenny Küttim som sändes i Sveriges Television i december 2008 tog Bergwall tillbaka alla sina erkännanden om mord. År 2009 lämnades en första resningsansökan in angående ett av morden (Yenon Levi) och resning beviljades av Svea hovrätt samma år. Överåklagare Björn Ericson motsatte sig inte att fallet skulle tas upp på nytt men den åklagare som tidigare drivit mordåtalen mot Quick, Christer van der Kwast, ansåg att Ericson dragit fel slutsatser. Chefsåklagare Eva Finné beslutade 2010 att lägga ner åtalet och frikännande dom meddelades samma år utan att åtalet prövades på nytt av tingsrätten. Sedan dess har Bergwall frikänts från ansvar för alla andra mord han tidigare dömts för, i samtliga fall utan att rätten prövat sakfrågan. Detta gäller domarna för mord på Therese Johannesen, Johan Asplund, Trine Jensen, Gry Storvik, paret Marinus och Janni Stegehuis samt Charles Zelmanovits. Det sista åtalet mot Bergwall, för det påstådda mordet på Zelmanovits, lades ned 2013, och han frikändes senare; domen vann laga kraft den 26 november samma år.