Starlink
satellitkonstellation och ett rymdbaserat kommunikationssystem för internet
Varför detta trendar
Interest in “Starlink” spiked on Wikipedia on 2026-02-25.
Kategoriserad under Vetenskap & natur, följer denna artikel ett välkänt mönster. Science and technology topics tend to trend after breakthroughs, space missions, health announcements, or widely shared research findings.
By monitoring millions of daily Wikipedia page views, GlyphSignal helps you spot cultural moments as they happen and understand the stories behind the numbers.
Viktiga slutsatser
- Starlink är en satellitkonstellation av SpaceX.
- I slutet av 2025 gav Starlink internetåtkomst till över 9 000 000 prenumeranter i över 155 länder och marknader.
- SpaceX har planer på att distribuera nästan 12 000 satelliter till tre olika höjder i mitten av 2020-talet.
- Den sammanlagda kostnaden för projektet att designa, bygga och skjuta upp ett sådant nätverk, har uppskattas till nästan 10 miljarder amerikanska dollar.
Starlink är en satellitkonstellation av SpaceX. SpaceX började skjuta upp Starlink-satelliter år 2019 och i januari 2026 bestod Starlink av omkring 9 400 massproducerade små satelliter i låg omloppsbana som kommunicerar med mottagare på marken. I slutet av 2025 gav Starlink internetåtkomst till över 9 000 000 prenumeranter i över 155 länder och marknader. SpaceX mål är att förse hela planeten med internetuppkoppling med ett fullt utvecklat nätverk med över 40 000 Starlink-satelliter.
SpaceX har planer på att distribuera nästan 12 000 satelliter till tre olika höjder i mitten av 2020-talet. Det första steget består i att placera cirka 1 600 satelliter i omloppsbanor på 550 kilometers höjd följt av omkring 2 800 stycken på 1 150 kilometers höjd och 7 500 stycken på 340 kilometers höjd. Den sammanlagda kostnaden för projektet att designa, bygga och skjuta upp ett sådant nätverk, har uppskattas till nästan 10 miljarder amerikanska dollar.
Betydelse och användning
Starlink-systemet är i provdrift sedan 2019 och kan sedan 2020 bokas av betalande abonnenter, som av en eller annan anledning inte kan nås av en tillfredsställande internetförsörjning på annat sätt.
Det har även använts vid olika typer av katastrofer, då den befintliga telekommunikations-infrastrukturen slagits ut:
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
