Sarin

Sarin eller isopropylmetylfluorfosfonat är en lättflyktig nervgas. Sarin upptäcktes 1938 i Tyskland, och namngavs efter de tyska upptäckarna Schrader, Ambros, Rüdiger och van der Linde. Flyktigheten, att sarin lätt förångas, gör att den kan användas i strid på ett område som senare ska ockuperas av egna soldater, eftersom gasen snabbt dunstar bort efter insats. Sarin är den mest lättflyktiga av de vanligen förekommande nervgaserna.

Sarin är förhållandevis billigt och lätt att tillverka, och ingick i många länders C-vapenarsenaler, särskilt fattigare länder som inte hade råd med kärnvapen.

Giftverkan

Akut sarinförgiftning yttrar sig i smärtor i ögonen, synbortfall, illamående och kräkningar, huvudvärk, trötthet, andnöd med mera. De värre symptomen efter den akuta fasen går över inom någon vecka för räddningsarbetare som kommit senare till platsen, medan det tar upp till ett år att bli helt återställd. För offren från en sarinattack kan symptomen sitta i i tre år. Det finns ett samband mellan långvariga symptom och lägre erytrocyt-kolinesterasaktivitet. Sarinförgiftning är mycket dödlig. Dess skadliga verkan beror på att den förändrar den enzymatiska aktiviteten på kolinesteras varigenom det bildas stora mängder acetylkolin.

Sarinångor är tyngre än luft och söker sig därför till lågt belägna punkter i terrängen, eller in i källare i hus. Saringasen har en svagt söt doft i ren form, men är nästan luktfri utspädd i luft. När sarin användes i saringasattacken i Tokyo av Aum-sekten fanns det dock kvar orenheter i gasen som gjorde att den luktade starkt av lösningsmedel.