Radon

Radon är ett grundämne, en radioaktiv ädelgas, med kemiskt tecken Rn och atomnummer 86. Den vanligast förekommande isotopen är radon-222, som bildas vid sönderfall av radium-226 och ingår i den sönderfallskedja som börjar med uran-238 och slutar med bly-206. Radon-222, som har en halveringstid på 3,8 dagar, är en gas som sprids lätt från till exempel uran- och radiumhaltig berggrund in i hus. Främst genom vatten som pumpas upp från grundvattnet. Höga halter av radon finns i gruvor och vattenkraftverk byggda i berg. Radongasen i sig är inte farlig, men då den sönderfaller avges skadlig joniserande strålning, främst i form av alfapartiklar. Radons sönderfallsprodukter kallas för radondöttrar. Det är radondöttrarna som ger störst konsekvenser på hälsan. Älvar med vattenkraftverk har ofta stora mängder föroreningar. När vatten flödar igenom ett vattenkraftverk kan radon spridas ut igenom avloppet.

Äldre namn

Grundämne 86 upptäcktes som en gas som omgav radioaktiva preparat. Denna "gudomliga" gas gavs namnet emanation. Ett annat äldre namn för grundämne 86 är niton.

Isotoperna ²²⁰Rn, ²²²Rn och ²²⁶Rn kallades i början toron, radon och aktinon beroende på preparatets sammansättning, men så småningom övertog namnet radon rollen som grundämnesnamn.

Förekomst

Radon finns i praktiken i all jord under marken. I gruvor, grottor, bergrum och äldre källare är därför halterna vanligtvis höga. Radonet kommer också upp ur jorden och kan uppnå höga halter i marknivå om det är helt vindstilla, eller inversion som håller luften stilla vid marken, men normalt blandas radonet snabbt ut i atmosfären av termik och ofrånkomliga luftrörelser.