Nouruz

Nouruz (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även nowruz) är en högtid som firas för att välkomna våren och solens återkomst av olika iransk- och turkisktalande folk, främst perser, kurder, azerier, balucher, zazaer, tadzjiker, pashtuner, kazaker, kirgiser, uzbeker, turkmener och hazarer. Nouruz brukar även kallas för det "persiska nyåret" eftersom perserna genom årtusenden har varit det kulturbärande folket på den iranska högplatån.

Nouruz infaller på vårdagjämningen och räknas som officiell nyårsdag i Iran, Afghanistan, Kazakstan, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Irakiska Kurdistan.

Nouruz är en sekulär högtid och härstammar från förhistorisk tid. Historiskt sett är den nära förknippad med zoroastrismen som var statsreligion i de persiska rikena under antiken: akemenider, parther och sasanider. För zoroastrier är nouruz en helig dag (gāhānbār). Till de religiösa bekännare som över hela världen firar högtiden hör förutom zoroastrier även kopter, aleviter och bahá'íer.

Bakgrund

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nyårsdagen överensstämmer med den första farvardin i den persiska kalendern. År 2026 sammanfaller med år 2585 enligt Irans kejserliga kalender (Shāhanshāhi), år 3764 enligt zoroastrisk kalender och år 1405 enligt islamisk solkalender som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan.

Nouruz är den viktigaste högtiden på året för de iranska folken och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen inleds tisdagen före nyårsdagen med eldfesten (som beskrivs längre ner).