Manfred Mann

Manfred Mann var en brittisk rockgrupp bildad i London 1962 av keyboardisten Manfred Mann. Senare ledde Mann den framgångsrika 1970-talsgruppen Manfred Mann's Earth Band. Gruppen Manfred Mann hade två sångare: Paul Jones från 1962 till 1966 och Mike d'Abo från 1966 till 1969. Den var stor under Swinging London-perioden på 1960-talet men upplöstes sent 1969.

Historik

Ursprungligen hette gruppen The Mann-Hugg Blues Brothers och spelade mestadels jazz, beroende på Manns jazzintresse. Övriga medlemmar i originaluppsättningen var Paul Jones (sång, munspel), Mike Vickers (gitarr, saxofon, flöjt), Tom McGuinness (basgitarr) och Mike Hugg (trummor). Gruppen fick skivkontrakt av EMIs His Masters Voice 1963, efter att ha försökt både hos Decca och Pye Records. När man fått tag i producenten John Burgess tyckte han det var bättre att namnge gruppen efter keyboardisten, "Manfred Mann". Sångaren Paul Jones var den som fick mest uppmärksamhet i gruppen. Han räknas som en av de allra bästa sångarna inom "The British invasion". Mike Hugg kan också sägas vara ett viktigt namn då han var den som höll ihop gruppen längst. Manfred Mann själv däremot höll en låg profil och var faktiskt emot att hans namn skulle användas som gruppnamn.

Gruppens två första singlar rönte föga framgång. Gruppen ombads sedan att skriva en signatur till brittiska tv-showen Ready, Steady, Go. Den låten, "5, 4, 3, 2, 1", blev gruppens genombrott. Under gruppens första singlar hade Dave Richmond varit basist, men han lämnade gruppen efter "5, 4..." och McGuiness kom tillbaka. Man fick mindre framgång med singeln "Hubble Bubble Toil and Trouble", och sedan kom gruppens definitiva genombrott med låten "Do Wah Diddy Diddy" sommaren 1964, och sedan rullade det på fram till slutet av 1960-talet. Sistnämnda låten blev också deras internationella genombrott och är antagligen deras mest kända inspelning.