Maghreb

Maghreb eller Maghrib (arabiska, "väster", "där solen går ned") är ett område i Nordafrika som avgränsas av Sahara i söder, Atlanten i väster, Medelhavet i norr och Libyska öknen i öster. Det moriska Spanien har historiskt ibland räknats till området.

Den traditionella definitionen på regionen innefattande Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen har senare övergivits genom inkluderandet av Mauretanien och Västsahara.

Maghreb är ett begrepp som betecknar de arabiska områdena i väst i motsats till Mashriq som omfattar de östliga arabländerna norr och öster om Egypten.

Allmängeografiskt är Maghreb till största delen beläget i nordvästra Afrika.

Historia

Berberna härstammar från de tidigare invånarna i Maghreb. Fenicierna anlade kolonier längs den nordafrikanska kusten ände till Mogador i Marocko. Kartago utvecklades till en stat som kontrollerade kustområdena fram till dess Kartago besegrades av Romarriket i det tredje puniska kriget. Under en period mellan Kartagos storhetstid och det romarrikets kontroll över Maghreb fanns det flera småstater, bland andra det berbiska Numidien, som omfattade ett stort område väster om Kartago. Romersk kolonisering var av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen, där Nordafrika exporterade spannmål och olivolja till Europa. Ett exempel på detta är Leptis Magna, som ursprungligen var en fenicisk handelskoloni, som runt 200 e.Kr., uppnådde sin glansperiod.

429 e.Kr. passerade en germansk stam, vandalerna, Gibraltarsundet och erövrade de romerskontrollerade delarna av Algeriet 435. Den bysantinske kejsaren Justinianus I invaderade Nordafrika för att återta kontrollen och besegrade vandalerna 533-534, men förlorade kontrollen om området väster om Sétif i Algeriet. Även det in inre delarna av landet öster om Sétif kontrollerades av berberfolk. 600- och 700-talet erövrades Maghreb av araberna.