Krakatau

Krakatau (indonesiska: Pulau Rakata eller Pulau Krakatau) är en vulkan och ögrupp belägen i Sundasundet mellan Sumatra och Java i Indonesien. Krakatau (lokalt namn: Rakata) är även namnet på resterna av den ö som slets i bitar vid ett mycket kraftigt vulkanutbrott den 26 och 27 augusti 1883. Idag består ögruppen av fyra öar, varav den nyaste – Anak Krakatau ("Krakataus barn") – är belägen rakt över den fortfarande aktiva vulkanen.

En flerårig seismisk aktivitet kulminerade i slutet av augusti 1883 i ett jättelikt utbrott. Explosionsljudet hördes hela natten mellan den 26 och 27 augusti och tilltog i styrka så att det kunde höras 4 800 km bort på Sri Lanka, Filippinerna och i Hongkong, och den efterföljande tsunamin nådde en våghöjd på 35–40 meter. Aska och stoft slungades 80 km upp i luften. Två tredjedelar av Krakataus yta förstördes vid utbrottet.

Luftvågorna från explosionen gick runt jorden och åstadkom starka förändringar i barometerståndet. Vid trakterna kring Krakatau uppstod ett starkt rött sken på himlen vid solnedgången. Detta var en följd av ljusbrytningen i vattendroppar, som hade förtätats kring större askpartiklar. Fenomenet blev världsbekant, då det under senare delen av året bredde ut sig över hela jorden och även kunde ses i Europa. Mängden stoft i atmosfären var så stor att jordens temperatur sjönk under de närmaste åren. Katastrofen krävde minst 36 000 människoliv.