John Stuart Mill

John Stuart Mill, född 20 maj 1806 i Pentonville i Islington i London, död 8 maj 1873 i Avignon, var en brittisk filosof och nationalekonom samt 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog.

Han ses ofta som grundaren av den moderna liberalismen, även om han själv inte verkar ha sett sig som detta, utan såg sin liberalism som en fortsättning på de tidigare utilitaristiska tankegångarna. John Stuart Mill var son till den skotske filosofen och nationalekonomen James Mill och gudfader till den kände filosofen och Nobelpristagaren Bertrand Russell. Han gifte sig med sin långvariga älskarinna och medarbetare Harriet Taylor Mill.

Hans mest kända verk är Om friheten (1859), Om det representativa styrelseskicket (1861) och Förtrycket av kvinnorna (1869). Den sistnämnda skriften gör att han av vissa ses som en viktig föregångare inom feminismen.

Liv

Den uppfostran hans far gav honom var ett våldsamt pedagogiskt experiment. Redan vid tre års ålder började Mill sina språkstudier genom inlärandet av grekiska ord. Därefter fick han lära sig grekiska böjningsformer, och sedan började en omfattande litteraturläsning. Före sju års ålder hade Mill läst en mängd grekiska författare och dessutom digra engelska historiska verk och på kvällarna studerat aritmetik. Som åttaåring fick han börja med latin. Som tolvåring hade han plöjt en stor del också av Roms klassiska litteratur. Fadern, som var hans ende lärare, gav aldrig sonen någon information som han borde kunna sluta sig till på egen hand. Tidigt fick han skriva uppsatser som en del av studierna. I den högre matematiken, i fysik och kemi hade han före tolv års ålder förvärvat omfattande kunskaper. Vid tolv års ålder började han studiet av Aristoteles och Hobbes logik. Då han var 13 år infördes han av fadern i nationalekonomin.