Jane Eyre

Jane Eyre är en roman utgiven 1847 i två delar, skriven av Charlotte Brontë under pseudonymen Currer Bell. Boken blev en omedelbar succé och fick mycket god kritik, bland annat av William Thackeray, som Brontë dedicerade bokens andra utgåva till. Första svenska översättningen utkom 1850.

Jane Eyre är en av den brittiska litteraturens stora klassiker och skildrar en föräldralös prästdotters uppväxt och liv som kvinna. Av central betydelse är huvudpersonens försök att skapa en självständighet som möter motstånd i samhället, i religionen men även i henne själv då hon träffar mannen i sitt liv, Mr Rochester på Thornfield, som fastän han är hennes kärlek förblir en främling. Till slut ingår hon likväl äktenskap med Mr Rochester (Reader, I married him – den klassiska meningen i Jane Eyre). Romanen har tydliga drag av gotisk roman i Ann Radcliffes anda, men den utgör även ett första steg mot realismen och viktorianismen.

Handling

Boken beskriver i jagform en flicka som, när hon var väldigt liten, förlorade båda sina föräldrar. Jane tvingas bo hos sin morbror och hans elaka fru, Mrs Reed, och får en kärlekslös uppväxt. Hon blir så småningom mer eller mindre utkastad från det hus där hon behandlats sämre än tjänarna och skickad till en skola för fattiga. Skolan förestås av en mycket inskränkt och snål präst, Mr Brocklehurst, som nära nog låter flickorna svälta. De svåra förhållandena avslöjas efter en omfattande sjukdomsperiod med flera dödsfall, allt blir till det bättre och Jane stannar kvar i flera år och blir till slut lärare.