Hektar
metrisk ytenhet
Varför detta trendar
Interest in “Hektar” spiked on Wikipedia on 2026-02-25.
Kategoriserad under Vetenskap & natur, följer denna artikel ett välkänt mönster. Interest in science articles on Wikipedia often follows major discoveries, published studies, or tech industry news.
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Hektar ( ha ) är en areaenhet som betecknas med enhetssymbolen ha.
- Den här äldre enheten inom metersystemet används främst vid mätning av landområden, oftast skog och jordbruksmark men även större tomter (från cirka 1,0 ha).
- När metersystemet 1960 genomgick en förenkling, vilket resulterade i Internationella måttenhetssystemet (SI), inkluderades inte ar som en officiell enhet.
- 1 av den officiella SI-broschyren som en enhet som ”förväntas ha fortsatt användning under överskådlig framtid”.
- Detta löstes 1799 när den första standardmetern tillverkades och togs i bruk.
Hektar (ha) är en areaenhet som betecknas med enhetssymbolen ha. En hektar är 10 000 kvadratmeter (m²), 1 kvadrathektometer (hm²) eller 0,01 kvadratkilometer (km²), vilket motsvarar arean av en kvadrat med sidan 100 meter (100 m × 100 m). Den här äldre enheten inom metersystemet används främst vid mätning av landområden, oftast skog och jordbruksmark men även större tomter (från cirka 1,0 ha).
1795, när metersystemet introducerades, definierades ar som 100 kvadratmeter och hektar (från hekto och ar) som 100 ar eller 1/100 km². När metersystemet 1960 genomgick en förenkling, vilket resulterade i Internationella måttenhetssystemet (SI), inkluderades inte ar som en officiell enhet. Hektar fortsatte dock att accepteras som en tilläggsenhet och nämndes i sektion 4.1 av den officiella SI-broschyren som en enhet som ”förväntas ha fortsatt användning under överskådlig framtid”.
Historik
Metersystemet blev 1795 fransk standard, genom beslut av den franska revolutionsregeringen. Lagen från den 18 germinal, år III (7 april 1795) slog fast fem måttenheter:
- Meter för längd
- Ar (100 m²) för (land)area
- Stère (1 m³) för volym av staplad ved
- Liter (1 dm³) för volym av vätskor
- Gram för massa
Trots att lagen definierade längden av en meter, fanns det inget praktiskt sätt att korrekt mäta upp en meter (eller i förlängningen en ar). Detta löstes 1799 när den första standardmetern tillverkades och togs i bruk.
Standardmetern var kvar i förvar hos den franska regeringen fram till 1875. Då slöts Meterkonventionen och standardmetern övergick i internationell ägo, kontrollerad av Allmänna konferensen för mått och vikt (CGPM). Vid CGPM:s första möte 1889 antogs en ny standardmeter, tillverkad av Londonfirman Johnson Matthey & Co, vilket automatiskt omdefinierade både ar och hektar.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0