Gregor Mendel

Gregor Johann Mendel, född 20 juli 1822 i Heinzendorf bei Odrau i Böhmen, Kejsardömet Österrike (numera Tjeckien), död 6 januari 1884 i Brünn (dagens Brno), Mähren, Kejsardömet Österrike, numera Tjeckien, var en österrikisk-tjeckisk katolsk munk, korherre och ärftlighetsforskare.

Genom sina experiment med att korsa ärtsorter framlade han den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. Många av hans termer används än idag, däribland dominanta och recessiva anlag.

Han publicerade sina rön 1865, men hans idéer uppmärksammades först efter hans död, i början på 1900-talet, när andra forskare gjorde samma upptäckt. Mendel erkänns numera som genetikens fader.

Biografi

Barndom och ungdomsår

Mendel föddes den 20 juli 1822 till en etniskt tysk familj i Heinzendorf bei Odrau i Österrike (i nuvarande Tjeckien). Han fick namnet Johann Mendel (namnet Gregor skulle han få senare), och döptes två dagar efter födseln. Han var son till Anton och Rosine (Schwirtlich) Mendel, och hade två systrar, en äldre (Veronica) och en yngre (Theresia). Familjen levde och arbetade på en gård som familjen Mendel då ägt i åtminstone 130 år. Under sin barndom arbetade Mendel som trädgårdsmästare, samtidigt som han studerade biodling, och som ung gick han på gymnasiet i Troppau. Senare, från 1840 till 1843, studerade han praktisk och teoretisk filosofi samt fysik vid universitet i Olmütz. När Mendel påbörjade studierna vid den filosofiska fakulteten, leddes den naturhistoriska avdelningen av Johann Karl Nestler, som genomförde forskningen på ärftliga drag hos växter och djur, speciellt får.