Döda fallet
naturreservat i Ragunda kommun, Sverige
Varför detta trendar
Interest in “Döda fallet” spiked on Wikipedia on 2026-02-28.
Sudden spikes in Wikipedia readership generally point to a newsworthy event or emerging public conversation that piques widespread curiosity.
At GlyphSignal we surface these trending signals every day—transforming Wikipedia’s vast pageview data into actionable insights about global curiosity.
Viktiga slutsatser
- Döda fallet är en före detta fors i Jämtland, i en sedan år 1796 torrlagd älvfåra i den tidigare sträckningen av Indalsälven cirka 10 kilometer sydost om Hammarstrand, utefter Riksväg 87, mellan Hammarstrand och Bispgården.
- Geologiska förutsättningar Döda fallet är namnet på det torrlagda vattenfall som finns på gränsen mellan Ragunda och Fors socknar inom Ragunda kommun.
- Denna hade fram till genombrottet haft sitt utlopp via ett cirka 30 meter högt vattenfall (Jakob Albert Englund anger i sin bok en total höjd av 93 fot varav huvudfallet 62 fot).
- Ett sådant behov fanns då det branta fallet omöjliggjorde all flottning genom att timret slogs sönder i de branta klipporna.
- Den geologiska strukturen hade sin bakgrund i den senaste istiden då den gamla älvfåran igenfyllts av grus och sand och skapat en barriär som dämde upp sjön.
Döda fallet är en före detta fors i Jämtland, i en sedan år 1796 torrlagd älvfåra i den tidigare sträckningen av Indalsälven cirka 10 kilometer sydost om Hammarstrand, utefter Riksväg 87, mellan Hammarstrand och Bispgården. Döda fallets naturreservat har inrättas för fallet och strömfåran.
Geologiska förutsättningar
Döda fallet är namnet på det torrlagda vattenfall som finns på gränsen mellan Ragunda och Fors socknar inom Ragunda kommun. Det uppkom genom att Indalsälven mellan den 6 och 7 juni 1796 tog en ny fåra efter att ha brutit igenom den sandås som dämt upp älven och bildat en sjö kallad Ragundasjön alternativt Ravund (eller Ravunden). Denna hade fram till genombrottet haft sitt utlopp via ett cirka 30 meter högt vattenfall (Jakob Albert Englund anger i sin bok en total höjd av 93 fot varav huvudfallet 62 fot).
Genombrottet skedde efter ett oförsiktigt grävningsarbete i åsen för att åstadkomma en flottled. Ett sådant behov fanns då det branta fallet omöjliggjorde all flottning genom att timret slogs sönder i de branta klipporna. Vattenfallet, i regel kallat Gedungsen, förekommer också under andra namn som Storforsen eller Ragundaforsen, i folkligt tal även kallat Gedunsen eller i äldre dokument Getamsen.
Den geologiska strukturen hade sin bakgrund i den senaste istiden då den gamla älvfåran igenfyllts av grus och sand och skapat en barriär som dämde upp sjön. Genom de årtusenden som följt på istiden hade vattnet grävt sig tillbaka och bildat en kanjon och till sist bildat fallet. Resultatet av de krafter som verkat kan bland annat ses i form av jättegrytor som uppstått där stenar legat på älvbotten och malt hål i stengrunden. Liknande geologiska förutsättningar återfinns bland annat cirka 20 km uppströms vid Gesunden och Krångedeforsarna.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0