Clarice Lispector

Clarice Lispector, född 10 december 1920 Tjetjelnyk, Ukrainska SSR, Sovjetunionen, död 9 december 1977 Rio de Janeiro, Brasilien, var en brasiliansk författare. I sitt författarskap intresserade sig Lispector främst för människans komplicerade undermedvetna och skildrade inlevelsefullt sina romanfigurers tankar och känslor. Hon avled i cancer, dagen innan hon skulle fyllt 57.

Hon debuterade med Nära det vilda hjärtat 1944, en roman som väckte uppmärksamhet både i Brasilien och resten av världen. Benjamin Moser kallade Lispector i en artikel den kanske viktigaste judiska författaren sedan Franz Kafka.

Liv

Lispector föddes 1920 i Tjetjelnyk i Ukraina, dåvarande Sovjetunionen. När hon var två månader gammal flyttade familjen till Recife i Brasiliens nordöstra del. 1937 började hon studera juridik i Rio de Janeiro och arbetade extra som journalist. Hon gifte sig med en diplomat, och kom därför att tillbringa delar av sitt liv utanför Brasilien, i bland annat Schweiz och USA. 1959 återvände hon till Rio och skilde sig från sin man; vid det laget var hon en internationellt erkänd författare.

Lispector debuterade med Nära det vilda hjärtat (Perto do Coração Selvagem) 1944. Romanen väckte uppmärksamhet och fick både positiv och negativ kritik. Romanen bröt kraftigt mot den realistiskt präglade romanen som präglade brasiliansk litteratur. Översättaren Örjan Sjögren drar paralleller till Virginia Woolf och James Joyce i den introspektivt drivna romanen, en modernistisk litteratur som förblivit relativt okänd i Brasilien. Därutöver fanns det i Lispectors stil, som Adélia Prado beskrivit som a clareza lispector, den lispectorska klarheten, och som kännetecknas av "en stark känsla för själsliga svängningar och nyanser och en stilistisk originalitet och skönhet förenad med precision, ironi och meningsfulla tvetydigheter", ett existentiellt, metafysiskt fokus.