Charité

Charité i centrala Berlin är ett av Europas största universitetssjukhus.^{[källa behövs]}

Charité är även namnet på Berlins medicinska universitet, som är en sammanslagning av de medicinska fakulteterna vid Freie Universität och Humboldt-Universität. Charité grundades 1710 och är idag bland annat känt för sin framstående position vad gäller hjärttransplantationer.

Historia

År 1710 hotades Berlin av en pestepidemi. På order av kung Fredrik I påbörjades den 13 maj byggarbetena av ett så kallat karantänhus framför Spandowscher Tor. Detta kom även efter pestepidemin att användas som hospis för gamla, tiggare, "utomäktenskapligt gravida" och prostituerade. Senare var huset garnisons- och medborgarlasarett, och utbildningsplats för läkare i militärtjänst. Kung Fredrik Vilhelm I gav 1727 huset namnet Charité som syftade på barmhärtighetens dygd, då behandlingen på sjukhuset var kostnadsfri. När Charité 1724 anslöts till Collegium medico-chirurgicum, en institution för teoretisk undervisning av läkare blev det en för dåtidens Europa mycket framstående läroanstalt. Den ovanligt goda utrustningen tillsammans med den skickliga personalen gav sjukhuset världsrykte som utbildningsplats för medicinare.

Charité har haft många kända läkare, som Emil von Behring som uppfann botemedlet mot difteri, Robert Koch som kartlade TBC-bakterierna, Paul Ehrlich, Rudolf Virchow, Ernst von Bergmann och Ferdinand Sauerbruch som bland annat utvecklade Sauerbruchprotesen, en av de första rörliga proteserna, och han uppfann även en lufttryckskammare som gjorde thoraxkirurgi möjlig.