Botulism

Botulism (Latin, botulus, korv) är en ovanlig och potentiellt livshotande sjukdom som orsakas av det toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Sjukdomen börjar med bland annat svaghet, synsvårigheter, samt talsvårigheter. Efter detta kan ytterligare svaghet i armar, bröstmuskulatur och ben följa. Det är ovanligt att sjukdomen orsakar medvetandenedsättning eller feber.

Infektion och förebyggande

Infektion med botulinum-bakterier kan ske genom ett antal olika mekanismer. De sporer som orsakar botulism är vanliga i både jord och vatten. De skapar botulinumtoxin när de utsätts för låg syrehalt samt vissa temperaturer. Botulism kan även smitta via mat och då genom att toxininnehållande mat äts. Spädbarnsbotulism orsakas av att bakterier tillväxer i tarmen och frisätter toxin. Vanligen sker detta endast hos barn under sex månaders ålder eftersom man senare utvecklar skyddande försvar mot denna typ av infektion. Botulism i sårskador ser man framförallt hos dem som injicerar droger. Vid injektion tar sig sporer in i såret och kan då utsättas för en syrefattig miljö och börja frisätta toxin. Botulism sprids inte mellan människor. Diagnos ställs vid fynd av toxin eller bakterier.

Förbyggande åtgärder innefattar framförallt ordentlig tillagning av mat. Toxinet förstörs då mat upphettas över 85 °C i över 5 minuter. Det rekommenderas inte heller att man ger honung till barn under ett års ålder på grund av risken för botulism. Behandling av botulism sker med hjälp av antitoxin. Hos dem som inte kan andas på egen hand behövs respiratorvård, ibland upp till 6 månader. Antibiotika har effekt vid botulism i sårskador. Dödligheten av botulism är mellan 5 och 10%.